Kulturarvsbarometern – vad är fördelen med den?

I januari 2018 publicerade Museiverket och miljöministeriet den första medborgarbarometern som utförts helt i Finland om uppfattningar om och attityder till kulturarv. Utifrån de positiva resultaten kunde man glatt notera att majoriteten av finländarna anser kulturarvet vara en väsentlig del av sin identitet och att de är stolta över sitt kulturarv. Respondenterna menar också att kulturarvet är något gemensamt och gemenskapande.
Enkätundersökningen belyste förtjänstfullt hur finländarna uppfattar begrepp med anknytning till kulturarv och kulturmiljö. Som kulturarv definierades särskilt seder, traditioner och (hantverks)skicklighet (64 %), människors gemensamma upplevelser och berättelser (61 %) samt språk (58 %). De tre saker som tydligast ansågs höra till kulturmiljön var enligt respondenterna landskap (59 %), den naturliga miljön (54 %) och den bebyggda miljön (48 %). Mest villiga var folk att värna om den naturliga miljön (56 %), seder, traditioner och hantverksskicklighet (54 %), språk (48 %), forntida platser och monument samt landskap (37 %).  

Uppradade så här är uppgifterna bara siffror, så vilket värde har sist och slutligen medborgarenkäten, baserad på över 2 000 respondenters svar? Vem kan framöver dra nytta av barometern och för vilka syften kan den användas?  

När resultaten av barometern kombineras med en väl definierad fråga kan materialet användas för kulturarvsarbetets strategiska utveckling och forskningsverksamhet. Till exempel är det intressant att på basis av förteckningen ovan notera att när folk talar om kulturarv, kopplar de det ofta starkare till former av levande, immateriellt kulturarv, och att deras uppskattning av den naturliga miljön kom högst upp i enkäten. Dylika synpunkter är viktiga exempelvis vid skydds- och museiarbetet kring kulturarv.  

Det omfattande materialet i kulturarvsbarometern är ett gott underlag för vetenskaplig forskning kring kulturarv och kulturmiljö.  De möjliga användningssätten betjänar mångahanda forskningsfrågor för det här syftet, och i kombination med andra data kan de analyser som barometern möjliggör användas vid forskningsarbete i mycket olikartade vetenskapsinriktningar. Framför allt kan dock materialet användas som stöd för beslutsfattandet och vid lobbning.  

Det uppmuntras att materialet i kulturarvsbarometern används på så många sätt som möjligt. Barometern publicerades med en öppen CC BY 4.0-licens, vilket innebär att vem som helst kan modifiera materialet och använda det genom att kopiera och sprida det i vilken kanal och form som helst. Inte ens kommersiell användning av materialet är utesluten.  

Vi uppmuntrar alla forskare, amatörer, påverkare och vanliga medborgare med intresse för kulturarvsfrågor att dela och producera ny kunskap om ett viktigt ämne. Kulturarvet finns i allas vår vardag. Medborgarbarometern för kulturarvet hjälper att gestalta hur människor uppfattar kulturarv och ger en grund för djupare analyser av frågan.