Minister Sampo Terhos hälsning vid invigningen av Europaåret 19 januari 2018

Invigningen av Europaåret för kulturarv firades den 19 januari 2018 i Valkoinen Sali i Helsingfors. I sitt tal underströk europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho det viktiga målet för Europaåret: att öka medverkan av människor och olika grupper och förbättra tillgängligheten av kulturarvet.

Bästa president, bästa gäster,

Vi ska nu öppna ett temaår som är betydande för hela Europa. För första gången tar temaåret fokus på kulturarvet. Europa är ett veritabelt kulturellt ymnighetshorn: varje stat har sina särdrag men det finns även många faktorer som binder oss samman och som är utmärkande just för Europa.

Målet med temaåret är att identifiera denna mångfald av typiska drag i det europeiska kulturarvet, öka kunskapen om vår gemensamma historia och våra gemensamma värderingar, och därigenom även öka uppskattningen gentemot vårt gemensamma kulturarv.

Temaår som firas på Europeiska unionens initiativ har ordnats sedan 1980-talet. Målet med temaåren är att lyfta fram centrala och aktuella ämnen och stimulera till debatt inom och mellan EU:s medlemsländer. Nu har turen kommit till kulturarvet: det ses som en strategisk resurs för att utveckla ett mer hållbart och blomstrande Europa.

Temaåret gör det möjligt att föra fram bland annat ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska möjligheter som hänger ihop med kulturarvet, och att utforska hur de kan användas hållbart. Bland de sociala möjligheterna finns bland annat att öka dialogen och samverkan mellan människor, gemenskaper och kulturer. I Finland har vi särskilt tagit oss an detta.

 

Bästa åhörare,

Som finländare deltar vi i Europaåret för kulturarv med våra egna nationella och för oss viktiga särdrag. Också vår nationella tyngdpunkt går i linje med detta.

Här hos oss i Finland är den centrala punkten för Europaåret för kulturarv att öka människors och olika gemenskapers delaktighet samt att förbättra tillgången på och tillgängligheten till kulturarvet, även med hjälp av digitala metoder. En särskild tyngdpunkt för temaåret är att nå ut till barn och unga, vilket också ingår i målen för Finlands regerings spetsprojekt.

Museiverket är nationell koordinator för temaåret. Även om temaåret koordineras nationellt, utgår den faktiska verksamheten från människor och gemenskaper. På europeisk nivå har vårt unika koncept redan rönt uppmärksamhet: att bygga jubileumsår från gräsrotsnivån och uppåt.

Undervisnings- och kulturministeriet har tilldelat Museiverket anslag för att delas ut som bidrag för det här arbetet. Syftet med anslaget är att få igång projekt som främjar interaktionen samt individers och samfunds delaktighet i kulturarvet.

 

Bästa åhörare,

Kulturarvet är i Europa på många sätt ett aktuellt tema. På våren för ett år sedan tillkännagav Europarådet en europeisk kulturarvsstrategi.

Strategidokumentet, som går under smeknamnet Strategy 21, innefattar tre perspektiv på kulturarvet: det samhälleliga, det ekonomiska-regionala samt kunskapens och fostrans perspektiv.

Målet med strategin är att omdefiniera kulturarvets ställning och roll i Europa under det 21:a århundradet. Strategin bidrar också till att sätta upp målen för Europaåret för kulturarv. Avsikten är att främja praxis av god administration, människors och gemenskapers delaktighet i att definiera och vårda kulturarvet samt förmedla nya sätt att utveckla européernas livskvalitet och goda miljöer för människor att leva i.

Även Europarådets ramkonvention om kulturarvets samhälleliga värde, känd som Farokonventionen, drar upp riktlinjer för målen med Europarådet för kulturarv. I Finland godkände riksdagen ramkonventionen i slutet av förra året.

Farokonventionen är den mest omfattande och mångsidiga internationella kulturarvskonventionen hittills. Den betonar de innebörder människor ger åt kulturarvet samt deras förhållande till det egna kulturarvet och den egna kulturmiljön. Tidigare konventioner har fokuserat på vikten av att bevara kulturarvet och på hur skyddet ska genomföras. Farokonventionen lägger fram olika sätt att använda kulturarvet och fokuserar på varför det är värdefullt.

De bärande principerna i Farokonventionen är: allas rätt till kulturarvet, delat ansvar för det egna och det gemensamma kulturarvet samt hållbar användning av kulturarvet för samhällelig utveckling och som grund för ett gott liv.

 

Ärade åhörare,

Europaåret för kulturarv är för oss alla en enorm möjlighet. Det innebär ett verkligt momentum, ett tillfälle att ställa kulturarvet och dess positiva verkningar i fokus för samhällsdebatten.

Även om förändringarna i situationen i världen verkar hotfulla och fördomar vinner mark, kan kulturarvet ge oss redskap för att visa vad som förenar oss. Beslutsfattarna bör gripa den här chansen: kulturarvet gör det möjligt att förstå varandra, ta intresse i och lära sig att uppskatta varandras olikheter och finna gemensamma drag.

Kulturarvet påverkar allas våra liv och är därför betydelsefullt. Utöver historiska minnesmärken och arkeologiska områden består kulturarvet av alldeles vanliga vardagsmiljöer, stadsrum, lantliga och stuglandskap.

Kulturarvet är också immateriellt arv, det är gemensamma seder och fester, matkultur, sånger och filmer. Kulturarvet är en framgångsfaktor och en resurs för ett pluralistiskt samhälle. Kulturarvet utformar varje regions identitet och är en attraktionsfaktor, det förbättrar livskvaliteten och fungerar som verktyg för livslångt lärande.

Kulturarvet anses ofta vara endast en kostnadspost även om det är något helt annat: på europeisk nivå sysselsätter sektorn över 300 000 människor och indirekt berör den 7,8 miljoner arbetsplatser, exempelvis inom turism och byggande.

Kulturarvet är betydelsefullt: satsningar på kulturarvet ger märkbar nytta åt såväl individer som samhällen. Att bevara kulturarvet producerar multiplikatoreffekter så att investeringar ger fler och större positiva effekter än man ursprungligen föreställde sig.

 

Bästa vänner,

I fjol firade Finland sin hundraåriga självständighet med det nationella temat "Tillsammans". Det är bra att fortsätta i samma anda även under Europaåret för kulturarv.

Jag vill inspirera och uppmuntra er alla till att delta i och göra kulturarvet till ert eget.

Låt oss tillsammans göra det till ett förträffligt år!